koskenkorva och jag.

Livet är ingen jävla mumindal man kan komma å tro att allt slutar lyckligt i hela jävla tiden, förstått ?

sömnen inatt har ju varit..... inte bra alls.
en halvtimma fick räcka för mig idag tydligen.
kommer vara hur pigg som helst på jobbet idag känns det som -.-


jag önskar lite att jag hade haft en finsk brytning.
vet ni varför ?
för då hade folk trott att man var arg hela jävla tiden.
jag menar hur fränt hade inte det varit.
har ni hört en finne som låter snäll.
till och med när dom säger att dom älskar varandra så låter dom arga.
hur jag kom på detta mitt i allt?
det vet jag fan inte.
satt och funderade på hur alla killar med "finskt blod" som jag lixom har "hållt på" med..
eller ni vet.. ja som jag har hållt på med helt enkelt.
ja iaf alla killar med finskt blod har i slutändan visat sig vara totalt jävla funtade.
ska inte dra alla över en kam.
men , komigen.... 
åsen gick mina funderingar till om att jag faktiskt hade finskt blod.
så alla med finskt påbrå kanske inte är så tokiga. blink blink.
sen började jag fundera varför jag inte kan ett ord finska.
det är ju lite synd , finska är ju ett fränt språk.
men en sak hade ju sviktat med mig som finne. jag dricker hellre vin än sprit.
jag hade ju fått ett skott i pannbenet om jag var finsk och inte kunde dricka koskenkorva rent.
så , jag skiter nog i att lära mig finska helt enkelt.
kanske jag får gå med livet i behåll.
där hade ni min slutsats om hur jag kom framm till att jag vill låta arg hela tiden.
kanske det inte är riktigt riktig i alla lägen. skulle betvivla det starkt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0